En kvinna som, när hon blev gravid, inte berättade det för mig utan istället dumpade mig. På direkt fråga om hon var gravid ljög hon och sa att hon inte var det. Lögnerna fortsatte långt efter innan barnet föddes. En dag kom ett brev från faderskapshandläggare gunnie noren på familjerätten i kalmar och det var början på alla lögner jag skulle utsättas för.
Under den tid jag försökte träffa barnet gjorde mamman allt för att försvåra det. Några exempel:
Mamman sade att jag måste ge allt om jag vill vara med men när jag sa att hon bara behövde säga till om hon ville ha hjälp med något så fick jag till svar att ”hon minsann hade sina föräldrar som hjälpte henne”
När jag kom för nära barnet sade mamman till mig att gå hem.
Om jag inte svarade i telefon varje gång mamman ringde så blev hon sur.
Eftersom mamman var extremt ambivalent så ringde hon mig efter ett besök och sade att jag inte var välkommen mer. Enligt henne hade hon rätt att göra så eftersom hon hade vårdnaden. Detta framförde jag till familjerätten i kalmar och dom brydde sig inte ett skit om vad jag sa. Däremot fick jag deras socialsekreterare att få igenom fler besök och att han följde med.
Vid första besöket hade socialsekreteraren peppat mig och sagt att om barnet kom fram till mig skulle jag lyfta upp honom. Det hände och jag lyfte upp barnet. Omgående böjde sig mamman fram och slet barnet ur mina händer med motiveringen att hon (mamman) inte var redo och att det inte kändes bra för henne (mamman). Socialsekreteraren kom bara med en klen protest.
Socialsekreteraren var med vid ytterligare ett eller två besök men tillförde inte så mycket mer. Mamman fortsatte med sina falskheter och satte sig oftast mellan mig och barnet så att jag inte kom åt att leka med det. Vid sista tillfället, när jag insåg att det inte var någon ide att fortsätta eftersom familjerätten i kalmar inte bryr sig utan verkar vara en mammarätt, så gnällde mamman om hur mycket hon avskydde att jag kom på besök att det lilla barnet slutade leka och tittade oroligt på oss.
Mamman valde att alltid missförstå mig. När jag uttryckte glädje över barnets framgångar, t ex när det stod upp för första gången, och sa att det var jätteduktigt snäste mamman av mig med att barnet minsann alltid var duktigt. Detta skedde vid flera tillfällen och jag framförde det till socialsekreteraren som bara viftade bort det jag sade med diverse retorik-förklaringar eller helt enkelt förminskade det jag sade. Återigen, familjerätten i kalmar verkar inte vara något mer än en mammarätt.
Jag har idag förstått att familjerätten i kalmar inte bara tycker att det är bra att kvinnor inte berättar för sina partners om graviditeten utan att dom till och med verkar uppmuntra dom till det. Det är den enda slutsats som jag kan dra. Jag har även förstått att familjerätten i kalmar utom i extrema undantagsfall är en mammarätt som (nästan) alltid tar mammans parti. Familjerättens anställda må säga annat men deras handlingar talar sitt tydliga språk.
Idag har jag helt gett upp och bestämt mig för att aldrig mer träffa barnet. Jag förknippar det bara med familjerättens (och mammans) lögner, falskhet, maktmissbruk och inkompetens. Jag förstår att mamman säkerligen drar en vals för barnet och säger att jag inte vill träffa det. Allt för att hon ska skydda sig själv.